Programarkiv

Här har vi samlat UMF:s tidigare programpunkter.
Alla inspelade föreläsningar har vi samlat här

Mars 2022 | Lars thoréns högtidsföreläsning 2021

Kerstin Hulter Åsberg: Vårt märkliga medicinhistoriska museum i Uppsala

Föreläsningen kan ses på sidan inspelade föreläsningar eller på Medicinhistoriska museets YouTube-kanal.

Februari 2022

Margareta Larsson: Barnmorska förr och nu – här och där

Föreläsningen kan ses på sidan inspelade föreläsningar eller på Medicinhistoriska museets YouTube-kanal.

November 2021

Jan Milbrink: Att börja på ny kula – från elfenben till tantalum

Jan Milbrink började som läkare på ortopedkliniken vid Akademiska sjukhuset 1978.
Efter några år inom allmänortopedi övergick han till att arbeta inom reumakirurgin där han också disputerade 1989. Jan har upplevt hela den moderna utvecklingen av proteskirurgi. När de biologiska läkemedlen kom minskade behovet av kirurgi drastiskt och reumakirurgin som specialitet försvann. Istället öppnades en protessektion på ortopedkliniken där Jan var chef under åren 2001-2014.

Föreläsningen kan ses på sidan inspelade föreläsningar eller på Medicinhistoriska museets YouTube-kanal.

Oktober 2021

Eva Åhrén: Hud- och könssjukdomar i vax: Moulager i Stockholms medicinhistoriska museums samlingar 

I ett rum i Stockholms numera nedlagda medicinhistoriska museum visades mänskligt sjukdomslidande i påtagligt kroppslig form: en arm av en leprasjuk, ett spädbarns smittkoppstäckta ansikte, könsorgan och ansikten vanställda av syfilis. Dessa tredimensionella framställningar i vax, moulager, är spår av ett historiskt sjukdomspanorama, avbilder av personer som är borta sedan länge.

Mer än trehundra moulager finns idag bevarade i Stockholms medicinhistoriska museums magasin, somliga av dem spruckna och illa åtgångna. Flera moulager i samlingen är tillverkade i Sverige. De är unika och därför särskilt värdefulla både som källor till historien och som medicinhistoriska kulturarvsföremål. Det här föredraget handlar om moulagerna, hur de gjordes och användes, samt sätter in dem i ett större, kultur- och medicinhistoriskt sammanhang, samt diskuterar deras betydelse idag.

Eva Åhrén är föreståndare för Hagströmerbiblioteket och chef för Medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet. Åhrén forskar om hur bilder, preparat och modeller användes i medicinsk utbildning och forskning under 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Bland hennes publikationer märks avhandlingen Döden, kroppen och moderniteten (2002) och artikeln ”Hud- och könssjukdomar i vax: Moulager i Stockholms medicinhistoriska museums samlingar”, i Svensk Medicinhistorisk Tidskrift, 2020.

Föreläsningen kan ses på sidan inspelade föreläsningar eller på Medicinhistoriska museets YouTube-kanal.

September 2021 | 2020 års Thorénföreläsning

Bo Lindberg: Förlossningar som ändrade världen

Föreläsningen kan ses på sidan inspelade föreläsningar eller på Medicinhistoriska museets YouTube-kanal.

Februari 2020

Anna Lantz: Magnus N. Celsius och hans anatomiska gravyrer

Magnus N. Celsius (1621 – 1679), farfar till Anders Celsius, var professor i matematik vid Uppsala universitet och även dess rektor. Idag är han kanske mest känd för att ha tolkat hälsingerunorna på 1670-talet. Få känner till hans verksamhet som gravör. Vid 1600-talets mitt graverade han bilder till fyra dissertationer och en avhandling, varav de äldsta utgör de första gravyrerna någonsin i en svensk dissertation. Några illustrerar universalgeniet Olof Rudbeck d.ä:s dissertation om blodomloppet, som upptäckts av William Harvey 1628, och ytterligare några illustrerar Rudbecks avhandling om hans egen upptäckt av lymfkärlsystemet. Gemensamt för dem alla är att de handlar om anatomi och har anknytning till den medicinska fakulteten vid Uppsala universitet, och att de tillkom med stöd från en krets ur Sveriges intellektuella elit som värnade om att utveckla den medicinska kunskapen och utbildningen i Sverige, Axel Oxenstierna, Drottning Kristina och Magnus Gabriel De la Gardie.

ANNA LANTZ, konstvetare och bokhistoriker, arbetar på Hagströmerbiblioteket sedan 2009. Där specialiserar hon sig på böckernas illustrationer, de grafiska teknikerna och deras historia.

Januari 2020 | Thorénföreläsnning

Eva Nyström : Linnés korrespondens – En spegling av 1700-talets medicinska verklighet

Carl von Linné (1707-1778) upprätthöll från tjugoårsåldern och livet igenom en omfattande korrespondens, något som inte är lika väl känt som hans vetenskapliga verksamhet i övrigt. I breven avspeglas Linnés liv och verksamhet från 1728 och nära femtio år framåt, ankomsten till Uppsala, de första landskapsresorna i Sverige, åren i Holland, hemkomsten till Sverige 1738, och därefter Linnés olika roller, från 1741 som etablerad professor i medicin och botanik, författare till en lång rad vetenskapliga arbeten, ledamot av akademier och sällskap, styrelser och kommissioner, handledare och organisatör av vetenskapliga expeditioner, entusiastisk och bekymrad mentor till flera betydande lärjungar, samt vän och rådgivare, därtill make och familjefar. 

Botaniken Linné upptar givetvis en stor del av utrymmet, men i breven avhandlas långtifrån enbart botaniska frågor. Medicinen, eller närmare bestämt frågor som rör livets alla faser, födelse, sjukdom, ålderdom, lidande och död går som en röd tråd genom hela den bevarade korrespondensen. Här blandas stort och smått, Linné korresponderade med flera av tidens mest kända medicinska förgrundsgestalter, både svenskar och utlänningar, klagomål över egna krämpor varvas med dramatiska interiörer från vaknätter med sjuka barnMycket av det som vi förknippar med 1700-talets medicin återspeglas därför i breven, alltifrån synen på den medicinska professionen, läkarnas utbildning och karriär till tidens och Linnés egna föreställningar om sjukdomars uppkomst och botande. Avslutningsvis visades hur korrespondensen presenteras i databasen Alvin och hur man kan söka i den digitala utgåvan. Länk till Alvin och Linnés korrespondens

November 2019

Carl Lindgren: Med stetoskop, penna och patos – Litterära läkare som samhällsförbättrare

Carl Lindgren är barnläkare och disputerad inom neonatologi och med en examen i litteraturvetenskap. Han har särskilt intresserat sig för gränslandet mellan skönlitteratur och medicin samt skrivit en biografi om läkaren och poeten John Keats. Han arbetar nu med en bok om litterära läkare som använt sin skönlitteratur som ett sätt att väcka opinion mot orättvisor, förtryck och diskriminering. I före-draget kommer Lindgren att berätta om ett antal sådana läkare, från Friedrich Schiller till Taslima Nasrin.

Carl Lindgren har också på olika sätt engagerat sig i frågor som rör barns hälsa i ett socialt och kulturellt perspektiv och publicerat boken Välfärdslandets gåta – varför mår barn inte lika bra som de har det? Han har varit redaktör för böckerna Barn med funktionshinder och Evidensbaserad Elevhälsa. Han är styrelseledamot i Medicinhistoriska museets vänförening och Söderbergsällskapet samt redaktör för Svensk Medicinhistorisk Tidskrift.

Oktober 2019

Krister Östlund: Bibliotheca Walleriana

Den rika Wallersamlingen vid Uppsala universitetsbibliotek innehåller ett fantastiskt källmaterial för alla bok- och medicinhistoriker. Upphovsmannen till samlingen var läkaren Erik Waller (1875–1955) från Västergötland. Redan i unga år började han samla böcker, porträtt och handskrivet material som hade med medicin- och vetenskapshistoria att göra, och han kom att bli en av världens främsta privata samlare på dessa områden. 1950 donerade han sin boksamling om cirka 20 000 böcker till Uppsala universitets-bibliotek och 1955 köpte biblioteket in övriga delar av hans samling.

Krister Östlund är filosofie doktor i latin och 1:e bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek. Han deltog under åren 2000–2008 i katalogiseringen och digitaliseringen av Erik Wallers autografsamling.

september 2019

Lena Lennerhed: Illegala aborter i Sverige på 1900-talet

Hur farligt var det för en kvinna att göra en illegal abort i början av 1900-talet? Och hur hittade hon en abortör? Föredraget belyser framväxten av en abortmarknad och hur illegala aborter blev en offentlig hemlighet.

Lena Lennerhed är professor i Idéhistoria vid Södertörns högskola. I sin forskning har hon behandlat 1960-talets sexliberalism, det tidiga RFSU och svensk abortdebatt. Bland hennes publikationer märks Historier om ett brott. Illegala aborter i Sverige på 1900-talet (2008) och Kvinnotrubbel. Abort i Sverige 1938-1974 (2017).

mars 2019 | årsmöte med föredrag

Ove Hagelin: Doktor C. W. Roback alias Fallebo Gök – Undergörare i Amerika och Furste av allt vad puff och humbug heter

januari 2019

Ann-Mari Jönsson: Silverbrevet. Linné möter Birgitta – i dikt och verklighet

År 1769 anländer den norske studenten Espen Espenssen till Uppsala. Han ämnar studera för den store Linné. En varm vänskap uppstår mellan Espen och fröken Lovisa von Linné. En majdag ute på Hammarby förlovar de sig och börjar planera för en gemensam framtid. Linné ber dock de unga att vänta med giftermålet. Espen måste först skaffa sig en position i samhället. En bister januaridag 1773 tar Espen och Lovisa avsked. ”Högst tre år”, försäkrar Espen, ”jag längtar redan efter dig –magis quam avicula diem – mer än den lilla fågeln efter morgontimman”.

Ann-Mari Jönsson (f. 1954) blev adj. prof.i efterantikt latin 2014 vid Institutionen för Idé- och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet. Hon är redaktör i Projekt Linnékorrespondensen samt ordförande i föreningen Linnés Vänner. Tidigare har hon bl. a. givit ut Heliga Birgitta, Revelaciones, bok III (1999).

November 2018

Lena Milton: Svenskt biografiskt lexikon – en personhistorisk guldgruva

1918 utkom det första bandet av SBL. Under det sekel som gått har 33 band och över 9000 biografier publicerats, och lexikonet har blivit en viktig källa till kunskap för både forskarna och den personhistoriskt intresserade allmänheten. Den långa utgivningstiden har också gjort SBL till en spegel av det svenska samhällets utveckling. Men hur väljer man vilka som ska vara med och hur skriver man om dem? Och hur gick det till när alltsammans började en gång för hundra år sedan?

Lena Milton, född 1961, fil.dr i historia med inriktning på svenskt 1900-tal. Disputerade 2001 vid Uppsala universitet på avhandlingen Folkhemmets barnmorskor. Sedan 2003 verksam som redaktör vid Svenskt biografiskt lexikon vid Riksarkivet, och sedan många år styrelseledamot i De svenska historiedagarna och Personhistoriska samfundet.

Oktober 2018

Kenneth Pehrsson: William Harvey – en medicinsk revolutionär

Lars Thorénföreläsningen 2018 handlade om William Harvey, människan och vetenskapsmannen i en historisk kontext, om vedermödor och om stöd och motstånd han mötte under sitt liv. Åhörarna fick följa Harveys liv från barndomen, genom skolgången i katedralskolan i Canterbury och studierna vid universiteten i först Cambridge och sedan Padua. I Padua fanns en framstående tradition av anatomisk forskning och sedan 1594 hade universitetet en anatomisk teater som skapats av anatomen Girolamo Fabrizzi d’Acquapendente, vilken först var Harveys lärare och sedan blev hans vän. Efter att ha blivit medicine doktor 1602 återvände Harvey till England och började praktisera som läkare i London. Från 1609 var han sjukhusläkare vid S:t Bartholomew’s sjukhus, men för hans fortsatta bana blev det mer betydelsefullt att han 1615 erhöll den prestigefyllda positionen som lärare i anatomi vid Londons läkaresällskap. Han fick möjlighet att utföra dissektioner och av bevarade anteckningar framgår att han gjort egna iakttagelser om blodcirkulationen redan 1616. Efter fortsatta ingående studier av människokroppen kunde Harvey 1628 presentera sin beskrivning av blodomloppet i Exercitatio anatomica de motu cordis et sanguinis in animalibus – Om hjärtat och blodets rörelse hos djur: En anatomisk essä. Med denna skrift kom medicinen att revolutioneras.

Kenneth Pehrsson, som är född 1945 och kom att växa upp i Stockholm, valde efter studentexamen att studera medicin vid Karolinska Institutet. Efter avslutade medicinstudier erbjöds han tjänstgöring vid medicin kliniken på Karolinska sjukhuset, där han några år senare erhöll specialistkompetens i internmedicin och kardiologi. Han disputerade 1983 vid kliniken på en avhandling om Kliniska och hemodynamiska effekter av förmaksstyrd pacemakerbehandling. Två år senare blev han docent i kardiologi och kom att fortsätta att tjänstgöra vid hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, de sista cirka 20 åren som överläkare vid kliniken fram till sin pensionering 2012. Han har publicerat över 100 vetenskapliga artiklar inom huvudsakligen hjärt-kärlområdet.

Redan under gymnasieåren hyste han stort intresse för idé och lärdoms-historia i allmänhet och medicinhistoria i synnerhet. Som disputationsgåva 1983 fick han av sin handledare en sentida utgåva på latin och i engelsk översättning av boken De Motu Cordis av William Harvey. Boken, som anses vara kanske den mest betydelsefulla boken i medicinhistorien, har Kenneth Pehrsson nu för fösta gången i sin helhet översatt till svenska. Dessutom har han tecknat ett tämligen utförligt porträtt över människan och vetenskaps-mannen William Harvey och om vad Harvey visste och inte visste om hjärtat och blodcirkulationen. Boken William Harvey – en medicinsk revolutionär utkom under våren 2018 på bokförlaget Fri Tanke.

september 2018

Leif Eriksson: Läkare i Grönland

Leif Eriksson är tidigare obstetriker och överläkare vid Kvinnokliniken, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Under flera år var han vetenskaplig sekreterare i Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi samt redaktör för Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica.Efter år med tilltagande administration, ekonomiskt ansvar och ständiga sammanträden och allt mindre kliniskt arbete lämnade han svensk sjukvård för 20 år sedan. Därefter har han tjänstgjort som läkare på kryssningsskepp i Karibien, som läkare i internationell fredsbevarande mission på Västbanken samt ett par år i Saudiarabien.Sedan 2006 är han allt-i-allo-läkare i Grönland. Han är sedan många år sambo med Arnaaraq och delar nu sin tid mellan ledighet på torpet i Roslagen och arbete i Grönland.

I föredraget berättade Leif Eriksson om hur han kunde hamna på Grönland, lite om Grönlands historia, geografi och natur samt de första läkarna. Han tog också upp ”Sundhedsvaesenet” i dag, problem och möjligheter, och delade med sig av egna erfarenheter och minnen.

mars 2018 | årsmöte med föreläsning

Gunnar Lennerstrand: ”Akta dig för ljuset!” Om Dr Axel Munthe och hans ögonsjukdomar

Dr Axel Munthe, smålandspojken från Oskarshamn som blev societetsläkare i Paris och Rom, livmedicus, San Micheles skapare och världsberömd författare, var övertygad om att han med tiden skulle bli blind, och det är i viss mån riktigt. Han trodde att det starka ljuset i Södern skadade hans ögon och orsakade hans allt svagare syn. Men vad var det för ögonsjukdomar som gav näring åt hans oro? Man vet egentligen inte vad han led av, åtminstone inte i yngre år, för han ger ingen klar beskrivning i bevarade brev och skrifter. Jag skall försöka presentera några rimliga förklaringar och diagnoser genom andras vittnesbörd om hans ögon och syn, och från iakttagelser på fotografier och porträtt av honom.

Gunnar Lennerstrand är professor i oftalmiatrik och överläkare vid KI från 1987. Konstglasintresserad med sommargalleri på Öland. Munthe-studier bl a på San Michele, Capri, 2012.

februari 2018

Lennart Dencker: Inte så farligt som många tror. Katastrofer och svensk kemofobi – Presentation av en ny bok

Det finns en rädsla för syntetiska kemikalier, som rester av bekämpningsmedel i maten. Media larmar om spår av kemikalier exempelvis i leksaker i våra hem och förskolor och i hygienartiklar i våra hem. Det tycks finnas en underliggande föreställning om en möjlig, paradisisk renhet. En sådan har dock aldrig existerat. Larmen underblåses av politiska slagord om att skapa en giftfri miljö. Barnens exponering har kommit i fokus, speciellt vad gäller risker med hormonstörande syntetiska kemikalier.

Föredraget kontrasterar dagens larmrapporter mot människas historia av farligheter, från växtriket, industriella aktiviteter. Närmast försumbara exponeringar för kemikalier från vår miljö idag ställs också mot biologiskt verksamma koncentrationer i våra kroppar av läkemedel som förutom avsedda, positiva effekter även ger biverkningar.

Föredragshållaren, Lennart Dencker, är professor emeritus i toxikologi vid Uppsala universitet.

Januari 2018

Uno Erikson: Röntgen – Fysik, matematik, klinik, industri och människor

Föredraget skildrar hur fysiken växte fram, den kliniska metoden uppkom och hur en stor industri kom att samverka med innovativa svenska läkare. Utvecklingen i Uppsala belyses.

Uno Erikson föddes i Uppsala och utbildades vid naturvetenskapliga fakulteten i samma stad 1949–1951 och vid medicinska fakulteten sedan 1952. Han var professor i diagnostisk radiologi 1982–1996, dessutom medlem av konsistoriet vid universitetet, dekanus och verksam i kunskapsöverföring till näringslivet. För närvarande är han aktiv inom området vattenrening. 

november 2017

Torleif Ingelög: Biologiska samlingar i Sverige

Föredraget handlade om den insamlade naturen som finns bevarad i museisamlingar. Det bygger på Ingelögs senaste Kungl. Vetenskapssocieteten prisbelönade ”Skatter i vått och torrt – biologiska samlingar i Sverige” (2013).

Torleif Ingelög, född i Gävle 1946, är biolog, författare och f. d. naturvårdsråd vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han är en av pionjärerna som utvecklade och införde naturvårdshänsyn inom de areella näringarna. Från 1970-talet till 1994 gav han ut ett flertal handböcker om naturvårdshänsyn som en del i ett uthålligt skogs- och jordbruk. Han har själv skrivit eller medverkat i ett antal böcker inom biologi, naturvård och planering t. ex. ”Det nya landskapet, kunskaper och idéer om naturvård, skogsodling och planering i kulturbygd” (1994).

November 2017

Till minne av Henry Johansson – Två vänner berättar

Med anledning av Henry Johanssons bortgång den 16 juni 2017 inbjöd Uppsala medicinhistoriska förening och Uppsala medicinhistoriska museum till en minneskväll där Henrys vänner Lars Grimelius och Mats Westman berättade om Henry som kirurg, medicinhistoriker och medmänniska. 

Oktober 2017

Gunnar Grant – Anatomin i Sverige fram till idag

Föredraget kommer att behandla delar av historiken för anatomin vid de olika medicinska lärosätena samt aspekter på anatomins utveckling i Sverige fram till i dag.

Gunnar Grant är professor emeritus, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet. Han studerade vid medicinsk fakultet i Stockholm och Uppsala och var lärare i anatomi i Uppsala 1954 – 1970. Leg.läk. 1960. Disputerade 1962 på en neuroanatomisk avhandling rörande ryggmärgsbanorna till lillhjärnan. E.o. docent i anatomi 1962-1968. Universitets-lektor i morfologi, blandad medicinsk-farmaceutisk-kemisk utbildning, Uppsala Universitet 1968-1970. Bitr. professor i anatomi vid Karolinska Institutet 1970-1979; professor 1979-1997. Prefekt vid institutionen för anatomi under närmare 14 år.

september 2017

Bo S Lindberg: Barnsängsfeber ─ en ändlös följd av tragedier

När en kvinna dör i barnsängsfeber har det alltid uppfattats som en större katastrof än andra dödsfall. En ung mor rycks bort från det nyfödda barnet och familjen helt plötsligt, utan förvarning.Barnsängsfeber har alltid funnits, men blev mycket vanligare när allt fler förlossningar skedde på stora sjukhus. Orsaken till sjukdomen var länge okänd och föremål för många spekulationer, miasma eller osund luft troddes vara orsaken. I början av 1800-talet börjad allt fler läkare misstänka att det rörde sig om något som smittade från barnmorskor och läkare till den födande kvinnan.

Ìgnatz Semmelweis har länge hyllats som den som räddat otaliga kvinnors liv genom att införa handdesinfektion. Den äran är emellertid ganska oförtjänt. Andra, som Lister och Pasteur, har givit betydligt viktigare bidrag till kunskapen om barnsängsfeberns orsaker och bekämpande. I föredraget berättas historien med många exempel, även från Sverige.

Bo S Lindberg är pensionerad överläkare och författare till ett flertal medicinhistoriska artiklar och böcker.

Juni 2017

Den nordiska medicinhistoriska kongressen i Uppsala 2017 

Den 26:e Nordiska medicinhistoriska kongressen (NMHC) hölls i Uppsala 31 maj-3 juni 2017. Deltagare kom från Norge, Danmark, Island, Finland, Sverige, Estland, Lettland, Polen, Spanien och Argentina.

Här har vi samlat abstracts från kongressen

maj 2017

Utflykt till Vårdmuseet i Västerås samt Enköpings museum

April 2017

Lars Roberg
Lars Roberg
Litografi av Otto Henrik Wallgren

Eva Nyström: Lars Roberg – en övergångsgestalt mellan stormaktstid och frihetstid

Lars Roberg (1664–1742) är i dag främst ihågkommen som grundare av Sveriges första akademiska sjukhus och som lärare till bland andra Carl von Linné. Hans insatser sträcker sig emellertid över ett betydligt vidare verksamhetsfält än så. I föredraget presenteras Robergs liv och verk mot bakgrund av den övergångstid han levde under. 

Eva Nyström är idé-och lärdomshistoriker och forskningsredaktör vid utgivningen av Carl von Linnés korrespondens. 

mars 2017

Nanna Svartz 1953. 
Foto: Gustaf Cronquist.

Gunilla Bolinder:  Nanna Svartz – en kvinnlig pionjär

Gunilla Bolinder föreläste om den knaggliga vägen till landets första kvinnliga professur. Nanna Svartz, som blev 95 år gammal, hade många emot sig på grund av sitt kön, men gav aldrig upp sitt kliniska forskningsintresse och fick med tiden stora framgångar. Föredraget skildrar Nanna Svartz’ liv som student, läkare, forskare, innovatör, administratör och privatperson. Vilka hinder fanns och hur bemästrades motgångarna?

Gunilla Bolinder är ordförande i Medicinhistoriska museets vänförening i Stockholm. Hon är docent i medicin på Karolinska Institutet, njur- och internmedicinare och även före detta tandläkare. För ett år sedan slutade hon sin tjänst som verksamhetschef för det Simulatorcentrum (Kliniskt träningscentrum) som hon under 17 år varit med om att bygga upp för medicinsk färdighetsträning på Karolinska Universitetssjukhuset. Hon har bedrivit epidemiologisk och klinisk forskning rörande tobak och hjärt-kärlsjukdom, främst med inriktning på det svenska snuset. 

januari 2017

Kerstin Hulter Åsberg: Märkliga medicinhistoriska museer

I Uppsala har vi ett märkligt medicinhistoriskt museum tack vare insatser av Lars Thorén, Ingrid Richter Thorén och Stig Ekström, som tidigt förstod att samla värdefulla föremål, som annars skulle ha försvunnit någonstans på vägen. Medicinhistorisk kunskap utvecklas genom forskning i arkiv och dokument men också genom bevarade föremål och berättelser. Museologin som kulturarvsvetenskap har utvecklats snabbt sedan 1970-talet. Museer är idag en viktig arena för både forskare, studenter och besökare i alla åldrar och från alla delar av samhället.

Denna kväll ska vi besöka ett antal märkliga medicinhistoriska museer i Europa, Paul Stradins-museet i Riga, 1400-talets Hôtel-Dieu i Beaune, Medicinska fakulteten i Paris, Vatikanmuseet i Rom, några av Londons 16 medicinhistoriska museer, Leprasjukhuset i Bergen och Vrolik-museet i Amsterdam. Guide är Kerstin Hulter Åsberg, läkare och medicinhistoriker, som besökt dessa märkliga museer sedan början av 1990-talet.

2016

  • Per-Erik Åbom: Smittkoppor – Farsoten som kunde tyglas och till sist också utrotas
  • Kjell Asplund: Thomas Quick – En man av sin tid 
  • Utflykt till Tensta kyrka och Nortuna gård
  • Torgny Svenberg:  John Arderne och 1300-talets kirurgi
  • Hans Almquist: Sjukvården under Vegaexpeditionen
  • Olof Åkerblom: Uppsalas roll i utvecklingen av modern transfusionsmedicin 

2015

  • Sven Erik Sjöstrand: Utvecklingen av Losec
  • Ove Hagelin: Andreas Vesalius
  • Studiebesök på Djursjukhuset, Ultuna
  • Lars-Erik Appelgren: Peter Hernquist – Den svenska veterinärmedicinens fader
  • Vårutflykt till Strömsholms slott och ”Scheeles minne” i Köping.
  • Ulf Ellervik: Konsten att njuta av kemi

2014

  • Anna Lantz: Andreas Vesalius
  • Clary Carlson och Ulla Gällstedt Eriksson: Föreningen Uppsala sjuksköterskehem 100 år
  • Mats Rydén: Sveriges andre professor i medicin, Johannes Franckenius, utnämnd 1628 – en framstående botanist
  • Anders Ottosson: Gymnastik som medicin
  • Utflykt till Sätra brunn 
  • Stefan Swartling Petersson: Akut febersjukdom hos barn. Tio års studier i och med Uganda
  • Ulf Högberg: Vita rockar och bruna skjortor, nazimedicin och läkare på flykt

2013

  • Thorénföreläsning. Henry Johansson: Karl Gustaf Lennander och uppsalakirurgin kring sekelskiftet 1900
  • Magnus Lidén: Guidad tur i Botaniska trädgården
  • Ove Hagelin: Utflykt till och visning av Hagströmerbiblioteket i Stockholm
  • Olle Matsson: En dos stryknin. Om gifter och giftmord i litteraturen
  • Ulf Pettersson: Patientarvsmassan – Läkarens nya kristallkula?
  • Thomas Ihre: Abraham Bäck – en sjukvårdens och läkarutbildningens nydanare
  • Gunnar Ahlsten: Folke Bernadottehemmet, numera Folke bernadotte regionhabilitering 50 år – möjligheter för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar

2012

  • Eva Ahlsten: Visning av jubileumsutställningen ”En del av din vardag” om Landstinget i Uppsla län 150 år
  • Mats O Karlsson: Landstinget i Uppsala läns historia
  • Sven Widmalm berättar om sin forskning
  • Utflykt till Dr Westerlunds museum och parkerna i Enköping
  • Leif Wide: Är kvinnan gravid? Från vetekorn och försöksdjur till den moderna graviditetstesten
  • Krister Östlund: Visning av medicinhistoriska rariteter ur samlingarna

2011

  • David Bergqvist: Svensk kärlkirurgi – från Acrel till egen specialitet
  • Bo Lindberg/Bengt Jonsell: Läkaren, botanisten och författaren Anders Fredrik Regnell
  • Samarbete mellan Uppsala medicinhistoriska förening, Svenska Linnésällskapet, Upplands nation och Upsala läkareförening
  • Anders Bárány: Allvar Gullstrand – Svensk fysiograf och nobelpristagare
  • Lena Milton: Barnmorskeyrkets professionalisering
  • Krister Östlund: Medicinska rariteter från universitetsbibliotekets samlingar
  • Geoffrey Metz: Mumier och vetenskap: En kartläggning av de döda

2010 

  • Gudrun Nyberg, Göteborg: Några västsvenska barnmorskor vid 1700-talets slut
  • Agneta Emanuelsson: Sjuksköterskeyrkets formativa år runt 1900; inflytandet från Florence Nightingale och Svensk sjuksköterskeförening
  • Ulf Pettersson: Genetikens och genomikens användning inom sjukvården
  • Jan Eric Olsen: Frithiof Holmgren – fysiolog i brytningstid

2009

  • Björn Olsen, Uppsala: Om influensapandemier- en konsekvens av vårt sätt att leva
  • Otto Cars, Uppsala: Antibiotikans historia: Börjar vi skönja den bakre parentesen?
  • Thorénföreläsning | PO Lundberg, Uppsala: Theodor Billroth och Ferdinand Sauerbruch, de stora pionjärerna i kirurgins historia.
  • Staffan Ulfstrand, Uppsala: Darwins liv och goda idé