Årsmötesföreläsning i Källmarksalen på Medicinhistoriska museet den 28 februari.
Föredraget fokuserar på den klassiska fysikens betydelse för utveckling av diagnostiska metoder. Främst på 1800-talet, när man började kunna mäta kroppens olika funktioner, var kunskapen i fysik det kanske viktigaste bidraget till denna utveckling. Pionjärarbeten inom t ex elektricitet, optik, mekanik och sedermera inom strålfysik var språngbrädor som – via diagnostik – ledde till att olika terapier sedermera kunde utvecklas.
Föreläsaren Bertil Karlmark är, förutom läkare och docent i fysiologi, också styrelseledamot i Medicinhistoriska föreningen, guide och volontär på museet sedan nära 10 år tillbaka.
Han har verkat främst inom anestesiologi, intensivvård och klinisk fysiologi och därefter ägnat sig åt kliniska studier. Han har då haft rollen som metodolog på konsultbasis och planerat, genomfört och avrapporterat ett stort antal kliniska studier inom läkemedelsutveckling. Hans speciella fokus har varit kvalitetssäkring av patientstudier.
